Bänken i väntsalen är kall. Tårarna svider.
Tre män sitter bakom mig.
De pratar om fest hela helgen, svartskallar och den satans kärringen som en av dem hatar och nog kommer att ha ihjäl en vacker dag.
Något får mig att vilja säga att allt blir bra var snälla mot varandra. Något annat får tårarna att vilja ramla och aldrig sluta.
Jag har precis åkt från en älskad, men bara för ett tag.
Hans nyckel värmer i min jeansficka. En räddning.